Testsviten för videor med tillåten användning

Testsviten nedan är erbjuden till stöd för EFFs föreslagna förlängning av DMCAs undantag för icke-kommersiella videoskapare, som exempelvis vidders. Observera att dessa videor har blivit komprimerade för streaming för att göra det enklare för strötittaren; dessa videor var skapade för att visas på storbild och/eller laddas ned av tittarna.

2 augusti 2012: OTW ger svar till DVD CCAs framlagda bevis; läs vårt svar och se OTWs andra uppsättning bevis i vårt andra bildgalleri.

4 juni 2012: Francesca Coppa, Rebecca Tushnet, och Tisha Turk vittnar i förhör i Library of Congress; Turk presenterar de bevis som finns i vårt bildgalleri.

2 mars 2012. Rachael Vaughn och Rebecca Tushnet skickar en svarskommentar på uppdrag av OTW (PDF). EFF skickade också sin egen svarskommentar (PDF) som stöd för olika undantag, inklusive undantaget för ickekommersiella skapare av remixer.

1 december 2011: Rebecca Tushnet, Rachael Vaughn, och Francesca Coppa arbetade med EFF för att skicka in ett förslag om att förnya och expandera DMCAs undantag för ickekommersiella skapare av remixer (PDF).

26 juli 2010: U.S Library of Congress offentliggjorde ett beslut till förmån för DMCAs undantag. OTW utfärdade ett pressmeddelande angående beslutet.

2 december 2008: OTW skickade en svarskommentar som stöd för EFFs förslag att i DMCA göra undantag för att tillåta uttag av klipp från DVD-filmer som ska inkluderas i ickekommersiella remixvideor, som till exempel fanvideor, som kan betraktas som tillåten användning (PDF) eller läs som HTML).
Kommentar från Electronic Frontier Foundation kan laddas ned eller läsas som HTML.

För mer om vårt pågående DMCA-försvar, var god läs vår juridiska rådgivningssida.

OTW anser att ickekommersiella verk som kreativt använder sig av existerande upphovsrättsskyddat material, som t.ex fanvideor, är transformativa, och att transformativa verk är lagliga under amerikansk upphovsrättslag.


Vidders behöver filmkällor av hög kvalitet för att omvandla texten

Vidders manipulerar vanligtvis videofilm på olika sätt: snabbar upp, saktar ned, ändrar färg, beskär och zoomar, applicerar ett urval av effekter, eller ändrar huvudfokus. Därför söker de den filmkälla av högsta kvalitet som finns tillgänglig; de vet att omvandling och manipulation kommer med en visuell kostnad; om du startar med dålig film, kan slutfilmen bli omöjlig att se.

Nedan finns en två minuters video med delad skärm, skapad av Tisha Turk som är vidder och medlem av Fanvideokommittén; vänstra halvan är rippad, högra halvan är kapad. Denna film är manipulerad på ett enkelt sätt – den är nedsaktad, en vanlig teknik som vilken vidder som helst kan använda – och pixelleringen och den dåliga kvaliteten i den kapade filmen syns tydligt. Det är osannolikt att det går att titta på den kapade filmen när ytterligare effekter läggs till; som vidders brukar säga, ”Skräp in, Skräp ut.”

Gå till bildgalleri I och bildgalleri II för att se ett flertal bilder som sida vid sida demonstrerar kvalitetsskillnader mellan rippade och kapade källor.

Vidding är en legitim, konstnärlig och kulturellt viktig sysselsättning som representerar en etablerad och växande gemenskap.

Women’s Work, av Sisabet och Luminosity

Fanvideor remixar källmaterialet för att erbjuda ett nytt berättande. Ofta kommenteras eller kritiseras källan. Den mycket omdiskuterade videon ”Women’s Work,” av Sisabet och Luminosity, är baserad på Supernatural, en TV-serie om två spökjagande bröder. Videon själv innehåller emellertid knappt en skymt av huvudpersonerna; istället klipps bilder av kvinnor från otaliga avsnitt av serien ihop, kvinnor som endast visas som sexuella, lidande, eller besatta. En kommentar beskriver det som ”en doktorsavhandling i det kvinnnohat som förekommer i grundläggande, ogranskade strukturer i berättelsen … videon visar explicit och känslomässigt hur så många av de historier vi kan och ständigt berättar har kvinnors lidande som sin grund.”

”Women’s Work” slogs upp stort i New York Magazine, och Luminositys vid ”Vogue” beskrevs som ”årerts bästa fanvideo under 2007.

The Price, av Things With Wings

”The Price” är en video om ”manpain” – ett ord myntat av fans för att beskriva ”överdriven, självcentrerad manlig ångest”. Manpain kräver att publiken identifierar sig med det svulstiga lidandet hos en manlig huvudperson istället för de faktiska offren för smärta eller våld. I dessa sorters berättelser är offren – oftast kvinnor – sedda som oviktiga för historien, eller, som Things With Wings sade: ”Manpain handlar om kameran – vem får en känslomässig närbild när dåliga saker händer?” Things With Wings förklarar vidare att hon ”behövde uttrycka den frustration jag känner både med den löjliga / fruktansvärda naturen hos dessa trötta liknelser OCH med den helt förutsägbara (och ofta problematiska) reaktion som stora delar av fandom har inför dessa narrativa inslag…” Videon är krtisk både till medias användning av manpain och till hur fangemenskapen välkomnar dessa manliga karaktärer och deras lidande.

Vidding främjar både teknisk förmåga och kreativitet.

This Is How It Works, av Lim

”This is How it Works” är sammansatt nästan bildruta för bildruta med källmaterial taget från TV-Serien Stargate Atlantis. Den är inte bara omklippt, utan också visuellt omarbetad med hjälp av bildbehandlingsprogram. En pågående animering av siffror genereras av rytmen på bakgrundsmusiken. Detta är en del av videons budskap om karaktären Rodney McKays dubbelnatur: en forskare som ville bli musiker. Efter att Lim delade videon skrev hon detaljerade anteckningar om skapandeprocessen, med detaljerade förklaringar steg för steg över hur hon skapade effekterna. ”This is How It Works” visar inte bara prov på tekniskt kunnande, utan också konstnärskänsla. En av Lims andra videor, ”Us”, är för närvarande med i en utställning, Mediated, på California Museum of Photography (Kaliforniens Fotografiska Museum).

Piece of Me, av Obsessive24

”Piece of Me” kombinerar, med artistisk medvetenhet, glansig DVD-film från Britney Spears’ officiella videor och andra, raspigare bilder av sångaren (paparazzibilder, korniga videor från YouTube), för att dra en kontrast mellan sångerskans projicerade självbild och den mer patetiska berättelsen om exploatering, kommersialisering och nedbrytning som avslöjas av kvällspressen. Sången ”Piece of Me”, är Spears egen, och tanken bakom den är att den ska tolkas som en utmaning till slagsmål: ”You want a piece of me?” Men Obsessive24 avslöjar den gömda meningen bakom orden, som antyder hur våldsamt det är att bli sliten itu. Resultatet är en nästan klassiskt tragisk berättelse där Spears plockas isär av gamar: hennes familj, Hollywood, media och oss, publiken som ser och konsumerar allt.

 

Fanvideor är en form av legitim och aktuell kulturkritik.

Handlebars, av Seah och Margie

Seah och Margie’s video ”Handlebars” undersöker karaktären Doktorn i Doctor Who, samt är en mer allmän kommentar till hur makt och ansvar fungerar. Videon börjar med bilder som visar på Doktorns virriga natur och fortsätter genom de mer farliga delarna av hans äventyr, liksom de små sätt som han använder sina krafter på. Slutet visar bilder på våld och den stora förstörelse som Doktorn orsakar (till synes för det allmänna bästa). Doktorn är hjälten i TV-programmet uppkallat efter honom; videon fungerar som en kraftfull kritik av seriens moraliska blinda fläckar genom att rekonstruera händelser som tittarna redan har sett. I videon är Doktorns handlingar sammanfattade till de mest relevanta och meningsfulla bilderna som med hjälp av starka känslor kritiserar karaktären, speciellt i samband med matchande låttexter: ”My cause is noble / my power is pure … And I can do anything with no permission … I can end the planet in a holocaust.” (”Mitt uppdrag är ädelt / min makt är ren… Och jag kan göra vad som helst utan tillstånd… Jag kan förinta planeten.”)

 

Buffy Vs. Edward, av Jonathan McIntosh

I Jonathan McIntosh’s politiska remixvideo ”Buffy Vs. Edward” möts den manliga vampyren och förföljaren från Twilight och feministikonen Buffy Vampyrdräparen. Videon, som gjordes 2009, fick över 4 miljoner tittare och har översatts till mer än 30 språk. Den fick också uppmärksamhet i stora medier som NPR, LA Times, Boston Globe och Salon.com. McIntosh använde många olika sorters filmklipp för att göra sin video, inte bara vanlig film rippad från DVD, utan även HD-filmbitar stora nog att han kunde klippa bort andra karaktärer (för att bättre kunna bygga en ny berättelse). McIntosh har sedan gått vidare till att skapa ”Right Wing Radio Duck”, en stor viral hit, i vilken Kalle Anka lyssnar på radioprataren Glenn Beck och ansluter sig till Tea Party med beklagansvärda resultat, såväl som ”Too Many Dicks on The Daily Show”, som kritiserar Jon Stewarts mansdominerade författarrum.

It Depends On What You Pay, av Gianduja Kiss

Gianduja Kiss’ video ”It Depends on What You Pay” från 2009 kritiserar den nya tv-showen Dollhouse, en science fiction-show där ett företag raderar minnet hos olika individer (Dolls), ger dem nya specialskrivna personligheter och hyr ut dem för personlig, oftast sexuell, användning. Även om denna utgångspunkt var tänkt att vara dystopisk och obehaglig, så ansåg många kvinnliga fans att showen inte till fullo verkade förstå att den handlade om våldtäkt — att radera ut minnet innebär en grundläggande brist på medgivande — och att våldtäkt kanske inte är ett ämne kvinnliga fans har nöje av att se på. Genom att göra om showen till en glättig sång om våldtäkt tagen från The Fantasticks (även den något som gjordes som underhållning men som nu ses som stötande) har Gianduja Kiss sagt sitt i en diskussion som sträcker sig över både bloggosfären och traditionella medier, och hon har framfört sina poänger effektivt genom multimedia. Som en feministisk bloggare poängterade efter att hon såg videon: ”Våldtäktsscenerna i Dollhouse är sällan filmade som våldtäkt. De är partyscener, sex som sport, ‘älskog’… Fanvideon måste påvisa hur hemskt det som pågår är… därför att utanför ramen som seriens premiss innebär finns det inget i de flesta av dessa bilder som uppmuntrar betraktaren att läsa scenen framför dem som något annat än hur den verkar.” För att delta i konversationen medan den var aktuell gjorde Gianduja Kiss sin video med Amazon Unbox-film; det var inte möjligt för henne att få tag på DVD-film vid den tidpunkten.

 

Fanvideor föreslår alternativa tolkningar och verkligheter.

Closer av T. Jonesy and Killa

”Closer” är en Star Trek-video som förvandlar de våldsamma sammanstötningarna mellan karaktärerna Kirk och Spock till erotik. I sin diskussion av ”Closer” påpekade Henry Jenkins i How to Watch a Fan-Vid: ”Sådana verk tolkar sannerligen serien, men inte på ett sätt som skulle erkännas av de flesta lärare inom litteratur. De försöker inte bara lyfta fram vad originalproducenternas mening var. De försöker reflektera över hypotetiska händelser, fråga ‘tänk om…?’ och föreslå alternativa verkligheter.” Vinjetten till ”Closer” frågar oss: ”Vad hade hänt om de inte hann till Vulcan i tid?” innan den visar på ett fiktivt scenario som svar på frågan. För många fans är det en oroande video, men det är den menad att vara. Den drar paraleller mellan sexuellt våld och den kränkning som tankeläsning innebär och speglar några av de mer kontroversiella teman som finns i den fanfiction som skrivits av fans om Star Trek-avsnittet ”Amok Time” under årtionden.

”White” and Nerdy av talitha78

talitha78s video ”’White’ and Nerdy” svarar på en serie onlinedebatter angående ras i populärkulturen genom att skapa en video som fokuserar på Gus, en svart amerikansk karaktär i TV-serien Psych. talitha78 förklarar: ”att sätta ihop det här gav mig en chans att arbeta igenom mina problem angående [fandebatter om rasfrågor kända som] RaceFail 2009. Precis som Gus är jag en mörkhyad nörd i ett samhälle där nördighet ofta omkodas till ‘vit’. Med den här videon vill jag underminera denna stereotyp…” ”‘White’ and Nerdy” gör därmed osynliga rasfrågor synliga. Den visar hur svarta nördar förbises därför att de inte passar in i stereotyper om svarta eller nördkultur.

The Test av here’s luck

”The Test” kombinerar klipp från Star Trek-filmen från 2009 med klipp från den ursprungliga TV-serien Star Trek för att visualisera en berättelse som redan var väl etablerad i fan fiction vid denna tidpunkt: i den nya filmen, när den första Spock förde över minnen av Romulus’ förstörelse till Kirk, förde han också av misstag över minnen av händelser från den ursprungliga serien, inklusive minnen av sexuell attraktion eller ett förhållande mellan honom själv och Kirk från hans egen tidslinje. Videons skapare here’s luck använder specialeffekter för att skilja på nuvarande händelser och minnen, för att visa att bilderna från den ursprungliga serien är suddiga och möjligen oavsiktliga. Specialeffekterna etablerar också sexuella övertoner i dessa bilder, samt konstruerar en berättelse där den första Spocks minnen fortsätter att strömma in i Kirks medvetade genom resten av filmen från 2009. (Läs vidare kommentarer om videon.)